Många som är intresserade av jämställdhet och kvinnohistoria har någon gång stött på suffragetterna. Suffragetterna var ett inofficiellt namn på offensiva kvinnorörelser i början på 1900-talet i framför allt Storbritannien. De kämpade för den kvinnliga rösträtten, och ordets historia kopplar också till just rösträtt. Det latinska suffragium betyder just ”röst vid val”.
De som kallade sig suffragetter var missnöjda med andra kvinnorättsorganisationers arbete som de menade var för passivt. Idag skulle vi kalla deras aktioner för civil olydnad; förutom att låta bli att folkbokföra sig eller betala skatt förekom också våldsammare aktioner som att krossa fönster och störa parlamentariska möten.
Några kända namn och hungerstrejkerna
Några av de mest kända namnen inom rörelsen är Marion Wallace Dunlop som var den första att inleda en hungerstrejk. Detta kom sedermera att användas av flera kvinnor som blev arresterade för sina olagliga aktioner. Många försökte trycka tillbaka kvinnorörelsen och de styrande visste att om någon av aktivisterna skulle dö av hungerstrejken skulle kvinnorörelsen i stället gynnas. Så småningom kom dock flera av kvinnorna att tvångsmatas genom att en slang fördes ned i deras magsäckar via munnen eller näsan. Metoden beskrevs som mycket brutal och skapade många rubriker.
Även om kvinnor i Sverige också kämpade för rösträtt genom bland annat demonstrationer fanns ingen svensk motsvarighet till Storbritanniens suffragetter här. Sylvia Pankhurst, grundaren till Women’s Social and Political Union (WSPU) förbjöds dock att tala vid ett svenskt möte år 1913. Sylvia Pankhurst lämnade så småningom rörelsen och blev mer engagerad i så kallad vänster- eller rådskommunism. Hon besökte bland annat kommunistiska internationalens möten i både Ryssland och Nederländerna.
Rösträtt för kvinnor
Rösträtt för kvinnor i Storbritannien kom att införas 1928 på samma villkor som för män. Redan 1918 kunde dock kvinnor väljas in i parlamentet, men då endast av manliga väljare de första 10 åren. I Sverige röstade för första gången kvinnor på samma villkor som män år 1921. Redan i början på 1700-talet hade dock kvinnor rösträtt i vissa typer av val inom kyrkan, till exempel när det gällde präster.
